Kroppen

Såg en dokumentär på tv häromdagen om Body Dismorphic Disorder (BDD). De som lider av denna åkomma tror att de ser helt vanställda ut fast att de i andras ögon ser helt okej ut. Det kändes lite som ett skämt för de personer som var med såg alla ganska bra ut. Samtidigt vet jag ju hur panikångest fungerar. Och en liten liten del av mig önskar att jag också hade BDD, att jag egentligen såg helt annorlunda ut, att jag var vacker.