Det går runt som ett mantra i huvudet på mig, och ibland gör det att jag inte får något gjort och således har än mindre tid över. Men jag dokumenterade en otrolig solnedgång utanför kontoret idag, och måste publicera, kosta vad det kosta vill.På riktigt såg det annorlunda ut, så oerhört starkt rosa att det nästan skar in i ögonen. Jag stirrade länge och tänkte att om det vackra går in i ögonen kanske det kan penetrera in till och lysa upp själen också.
Kolla in formerna på träden - fina, riktiga karaktärer! De säger mig att man ser en Dawn Redwood, en bok, en Ceder.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar