
Åkte till Uphill by idag, som är del av kommunen vars träd jag förvaltar, där de idag hade gratis abseiling från en av de gamla gruvklippväggarna. Jag har aldrig gjort nåt sånt förrut och kände mig råpeppad. Speciellt som det var gratis!

Upp, upp fick vi traska.

Och sen vänta i blåsten tills det var ens egen tur, och här, på bilden ovan, får jag en millisekunds panikångest och hinner tänka nej jag kan inte göra detta för jag har inte kontroll! samtidigt som jag känner hur jag blir kokandes het under kläderna; men sen tar jag ett steg till och släpper ut lite rep. Efter tre steg till börjar jag hoppa mig neråt som en spiderwoman och alltför snabbt är det skojiga slut och jag är nere på marken igen. Eller var det över huvud taget skoj? Kanske om väggen varit längre. Men definitivt inte om jag inte vetat att mannen på toppen säkrat mig även han.

På promenaden runt berget senare såg vi en
kestrel, en rovfågel, men också drakar styrda via radio av medelålders män på grässlätten.
2 kommentarer:
Alltså NATUR'N där du bor. I landet där du bor. Sydkusten och ditt hus och klippväggarna och grönskan - imponerande. Jag hatade Britannien förut. Not anymore.
Ja naturn är fin alltså! Det enda som saknas är havet, ett ständigt närvarande hav, som inte drar sig undan bortanför den platta sunkleran.
Skicka en kommentar