lördag, augusti 29, 2009

Läser

Sitter i Dans lägenhet i Camberley och läser The Guardian. En artikel om att förslaget om förlängd föräldraledighet har lagts på hyllan på grund av The Recession får mig att tänka på Sverige, och på barn och den biologiska klockan och på var jag vill vara och varför. Det är svårt att sätta ord på allt jag tänker men jag vet ju att om jag inte verbaliserar och får ut det ur huvudet kan jag aldrig ordentligt överlägga eller komma fram till något. Just nu kanske det är bäst ändå, för det vore inte särskilt smart om jag plötsligt bestämde mig för att flytta hem till Sverige igen, utan någon sparkassa eller annan trygghet inom räckhåll.

Men tillbaka till föräldraledigheten. Här i England har man följande: kvinnan har rätt till 39 veckors betald ledighet; 90% av hennes genomsnittslön för de första 6 veckorna, och sedan högst £123.06 per vecka för de övriga 33 veckorna. Pappan, eller "same-sex partners who are not the mother" kan ta upp till två veckor (10 dagar) ledigt (betald eller obetald, det är upp till arbetsgivaren), med början efter barnet fötts fram till och med att barnet är 56 dagar gammal, och dessa måste tas i en och samma klump. Kanske är det inte så illa, och antagligen glorifierar jag svenska förhållanden, men bara tanken på att tvingas till att vara den som tar hela föräldraledigheten gör mig trött och irriterad. Jag ser framför mig alla de utmattade mammor man ser i mataffärerna, med ungar hängandes efter sig, och tänker att jag inte skulle palla.

Jag vet inte riktigt varför jag över huvud taget tänker på det här, det är ju inte aktuellt nu, men jag antar att det blir en naturlig del av den ständigt pågående för-och-emot-dragkampen som försigår i mig.

Ännu en person har nu sagt till mig att det verkar som att jag tar mitt jobb på lite för stort allvar när jag bor här och inte i Sverige där jag vill vara, och jag vill gärna fundera mer på detta, men finner ingen energi, eller tid. Jag behöver ställtid för att tänka men ställtiden används till högre prioriterade sysslor, som att städa; högre prioriterade för att de kortsiktigt håller min själs oro i schack.

Inga kommentarer: